Nu är det lite mer än tre dagar som gått sedan vi fick beskedet. För varje dag som går blir det lite lättare, även om jag kan brista i gråt när som helst.
I onsdag var Cytotec-dagen. Jag hade förberett mig på den hemska smärta som det brukar innebära, men jag fick bara som mensvärk. Tror inte att Cytotecen bet på mig. Återstår att se på återbesöket nästa onsdag. Om det nu skulle vara så lyckligt att allt kommit ut så kom jag ofattbart lindrigt undan så därför vågar jag inte tro på det.
Vi har i allafall berättat för de flesta som visste och det är INTE lätt kan jag säga. Som ett slag i magen för varje gång man säger det högt.
Nu blickar vi framåt! Igår tog jag en öl till maten. Ikväll blir det nog ostbricka och till helgen måla klart trappan 
Kram!
